Idag damp det ner ett brev på hallmattan där det står att jag inte blir beviljad graviditetspenning. Deras beslut grundas på att de anser att min arbetsförmåga inte är nedsatt med minst en fjärdedel och alltså kan arbeta.
Att jag är sjukskriven och har varit så i över tio v just för att jag har stora problem med foglossning, ischias, psyket, illamående/kräkningar, yrsel osv är alltså inte tillräcklig grund för dem att kunna bevilja mig graviditetspenning.
Att mitt arbete går ut på att jag som tågvärd står och går hela dagarna mm inte är tillräckligt för att jag ska få vara hemma med graviditetsp. Sa jag att jag har foglossning och knappt kan gå?
Ringde och pratade med min handläggare jag har nu som sjukskriven, inte samma som tagit detta beslut, och tom hon tyckte det var felaktigt. Hon tyckte även jag ska överklaga så det finns på papper/beslut på det för framtida fall och mest för att de faktiskt tagit ett felaktigt beslut! Tyvärr trodde hon inte det kommer hinna omprövas innan det är dags för min del..:/ Men samtidigt tror varken hon eller jag att det är några problem för mig att bli fortsatt sjukskriven tills lillebror kikar ut. Men ändå..
Blir bara så jkla arg! Irriterad! Frustrerad! Och ledsen..
Hur kan det vara möjligt att någon som sitter i Göteborg, över 30 mil från mig, någon jag varken sett eller ens pratat med kan bedöma om jag är kapabel till att kunna utföra mitt arbete eller ej? Och när jag tom har flera läkarintyg som styrker mina åkommor, borde inte dessa räcka? Speciellt när denna personen i fråga inte ens själv är läkare, borde inte då upprepande läkarintyg ha lite mer tyngd?
Jag avskyr verkligen att vårat system är så här dålig som det faktiskt är.
När jag väl lugnat ner mig, slutat gråta och skaka och ringer försäkringskassans kundtjänst, för beslutstagaren lämnade varken nummer eller mail, så får jag bara lämna ett meddelande till henne då de inte får lämna ut hennes nr. Så nu ska jag alltså vänta igen på att hon ska ringa mig inom två dagar. SUCK!
Men det jag avskyr mest av allt just nu är att detta kommer ta så mycket av min tid och energi att det kommer finnas mindre tid för mig att bli bättre. Främst psykiskt..




